Som rubriken lyder.. Wilja har hamnat i en ordentlig trots! Eller vet inte hur man ska sätta finger på de på bästa sätt.
Jag känner att det här är en liten liten flicka med en extremt stark vilja & stor personlighet. Min syster som har tre barn har aldrig varit med om maken.. Hon bestämmer sig, sen ger hon sig inte förens hon deckar utav utmattning. Det kan handla om små små saker som gör henne fullständigt ur balans.
Därför måste jag sätta ner foten nu, och det är nu. Innan hon blir för stor och kör över mig totalt! Jag har kanske svårt att vara hård i alla lägen, men jag måste verkligen för hennes egna bästa! jag måste våga, och inte få dåligt samvete.
Att vara hård, men att ge all kärlek man kan i andra stunder är nog precis de ett barn behöver för att få rätt riktlinjer i livet. Det hade aldrig jag, och jag kan aldrig luta mig tillbaka på det när jag känner mig otrygg & vilsen. Det vill jag att mina barn ska göra! Även om dom hatar mig nu och i tonåren, så kommer som uppskatta det bestämda & kärleksfulla! Det är då man bryr sig till de yttersta om sina barn.
Barn mår bra av rutiner, och utan tvekan så behöver Wilja det för att känna sig trygg! Kanske därför hon känts så vilsen på sista tiden. Nu ska jag koncentrera mig 110 på hennes egna bästa! Inte vara arg, inte höja rösten. Inte skrika! Hon ska inte bli rädd. Men ett nej är ett nej, punkt slut mamma bestämmer.
Ikväll så tog det mig 65 minuter med läggningen. Jag höll henne tätt intill mig, pussade & nynnade. Hon skrek hejdlöst, och jag har fått blåmärken på armarna så hon slog mig! Även hur trött hon är, så kan hon kämpa på så! Hon va helt sjöblöt. Så fort hon lugnar sig, så släpper jag självklart. Sen tillslut somnade hon efter jag fått en puss, den här gången vann jag! För första gången så känns det som jag bestämt mig! Jag är inte elak, det är för hennes skull. Vi kommer ha ett par jobbiga kvällar framför oss, men det kommer göra henne trygg.
Hos mamma finns det gränser & rutiner. Framförallt när de gäller natten! Ett barn ska inte ränna tills de stupar på golvet efter 23.00.. Ett barn ska kunna somna till en saga vid 19! Dit ska vi komma, en dag i taget.
Här blir det svåra.. Eftersom hon kastas mellan oss och Pappa! Och JUST därför, vill jag att hon ska känna en stor trygghet hemma hos oss.
Förstår ni vad jag menar? det här inlägget lättade jag verkligen på det jobbiga.. Snälla, tips & råd!
Vill då påpeka att Wilja är Wilja, och varit den starka personlighet sedan hon föddes! Hon är inte som många andra..
Jag älskar min lilla tjej så hjärtat gör ont! Och jag vill verkligen hennes bästa. Ni förstår inte hur mycket jag lider när jag ser henne såhär. Det är säkert en fas, mellan utbrotten är hon världens lugnaste tjej! Hon har aldrig slagit något annat barn, inte bitit. Hur mycket smällar hon än fått så ger hon inte tillbaka! Sån är hon inte, inte den sortens ilska. Men hon .. Är bara! Så djävulskt envis så jag finner inga ord!
Min lilla tjej, allt i hela vida världen för dig! Men jag måste sluta få ångest såfort jag säger nej.. Det går inte!
Jag älskar dig, du är starten på mitt liv! Och jag ska visa dig vägen i livet.
//Din mamma.
Du gör helt klart rätt, det är ju nu man lägger grunden för resten av livet för sina små och det är ju jätteviktigt precis som du säger att dom får en trygg grund att stå på. Jag hejar på dig!
Hej! Jag vill verkligen berömma dig för hur du tycker om kärlek och regler! Inte många mammor i dagens samhälle som förstår barns behov av rutiner och kärlek. Du gör helt rätt, kämpa på! Jag hoppas du kan banka in i huvudet på barnens pappa att du har rätt om läggnings tider mm för alla barn behöver en enad uppfostran.
Ha det bra och ta hand om dig! Hälsningar Ida från Stockholm.
Hej!
Som pedagog och mamma har jag ett tips till dig; Förberedelse. Börja i god tid före läggdags med samma rutiner varje kväll. Om hon ska lägga sig kl. 19 så börjar du förbereda henne kanske redan vid 18.15. Säg till i god tid så att hon hinner avsluta sin lek i lugn och ro, eller vad hon nu gör. T.ex. ”om en liten stund är det dags att göra kväll”. När hon avslutat leken så fortsätter du med samma rutin. T.ex. Hämta pyamas tillsammans, borsta tänder, välj godnattsaga osv. Tala hela tiden om för henne vad som är nästa steg. Du kan också rita bilder och sätta upp så hon själv kan gå och titta och se vad som kommer härnäst. Att hon tydligt ser och följer en struktur. Efter några gånger kommer det förhoppningsvis bli lättare och lättare. Men, jag tror som sagt att hon behöver mycket förberedelser och att hon vet vad som ska hända härnäst. När ni har arbetat in rutinen hemma hos er så kan du ju mejla över ditt bildschema till hennes pappa som ett litet tips på något som funkar hemma hos er…
Hoppas det blir bättre snart. Håll ut!
Med andra ord passar hennes namn bra in på henne ;). En tjej med stark vilja!
Har tyvärr inga tips o komma med då vi inte kommit så långt här! Men det jag kan tänka mig är väl att vara stark o härda ut o hoppas på att det blir en hyfsat kort period!
Usch, ser inte fram emot dessa faser. Men är inte så mycket o göra åt saken ;).
Försöker tänka att Meja aldrig kommer bli sån, nej nej, hon som är så snäll kommer alltid vara det! Haha!
Önska mig lycka till med det!
Oj min nova-lie är i samma jobbiga trots med utbrott och en sån vilja att man ibland inte vet vart man ska ta vägen. Min metod som har funkat men kan verka hemsk om man inte testat förut är att varje gång hon gör något fel eller inte lyssnar så får hon sitta vid ytterdörren. Det är skrik och slag ett tag men tillslut kan man gå därifrån så hon får en timeout och tänka på vad hon gjorde för fel. efter en stund om hon är lugn så kan man be henne komma och så frågar man bara vad hon gjort för fel oftast så kommer det en förklaring på en gång men ibland får man fråga ett par gånger och säga att hon får sitta vid dörren igen då kommer de ganska fort fram vad hon gjorde för fel 😛 hon får också säga förlåt till mig eller den hon gjort något mot. har kört på detta från det att hon va ca 1 år och det funkade fram till hon va 2 då blev lilla fröken totalt omöjlig ett tag men nu är hon 2.5 år och det funkar igen och skillnaden på bara nån vecka är otrolig och värt det lite dåliga samvetet man får av att sätta dom i ”skamvrån”. hoppas att det går bra för dig och det är alltid bättre med ett barn som känner sig trygg med rutiner och kärlek än ett barn som får göra som dom vill utan några som helst regler eller rutiner!
Det bästa är ju om du och Simon kommer överens om rutiner som ska följas. Hon hinner nog knappt komma in i en rutin för att kastas in i en ny och sen tillbaka igen, eller? Kan ni inte komma överens så tror jag du får finna styrka och kämpa kämpa kämpa och stå på dig och inte ge upp och med tiden så kommer W förstå att ’hos mamma är det detta som gäller’ typ.. Stå på dig och ha inga långa diskussioner och var kort, saklig och bestämd. Och som du sa, massor med kärlek vid andra tillfällen. Jag var barnflicka hos en familj i 4 år och föräldrarna skiljde sig och barnen fick olika rutiner. Ett av barnen var 2.5 då. Helvete var det att få henne att lyssna, ta ett nej och sånt där. Men det är ju inget mer man kan göra än att visa att nej betyder nej. Jag gjorde klart för det barnet direkt att jag pallar inget gnäll, säg vad du vill i en normal samtalston så kan vi hitta en lösning men gnäller du så får du göra det på rummet och komma ut när du är klar! Tog några veckor men efter det åt hon bra, hon sov när det var dags, hon gjorde som hon blev tillsagd och vi fick en underbar relation. 1.5 år har gått sen jag slutade och hon ringer ibland 🙂
Hejsan! Finns det någon mailadress man kan nå dig på? Har massa frågor ang. extensions 🙂
Mvh Marlene
Åh du beskriver typ precis som vi haft det i perioder. Levi slåss väl inte utan har ju för det mesta haft ont i öronen eller liknande (som jag säkert alla gånger inte vetat om) och därför har ett mindre bra mönster skapats när det gäller nattningen. Jag har inte kunnat tvinga honom och iom att Levi precis som Wilma är hos sin palla ibland så känner jag mig så rädd för att han ska bli osäker och otrygg 🙁 jag erkänner, jag har inga rutiner direkt att tala om, det har aldrig funkat att ha det med Levi, för det räcker att han haft en Febertopp på natten så har hela dygnet rubbas, och så är det/var det varje vecka! Men nya tag! Rutiner är det bästa för barn och en fast hand med kärlek så att den vet vad som gäller. Men det är lättare sagt en gjort!;)
Kram
Åh, Melina var exakt sådär en lång period faktiskt. Minsta lilla kunde hon få världens utbrott för och alltid skulle hon slå mig, hon gillade INTE ordet nej.
MEN stå på dig bara och härda ut för det är en fas, en frigöringsfas av många, och det kommer gå över.
Nu har vi haft det relativt lugnt ett halvår och precis nu börjar 3 årstrotset, för hon ska testa nya gränser nu när hon upptäckt hur många fler saker hon KAN göra själv…..man får ta det en dag i taget!
Kram
Varför kan inte Simon hålla samma rutiner som ni har med Wilja? Hon bor ju större delen av tiden hos dig, då är det dina rutiner som ”gäller” eller vad man ska säga, för att hon ska må bra. Min tjej (1½) är hos sin pappa lite sporadiskt, ca 1-2 dagar i veckan men vi har gått igenom hennes rutiner och han följer dom, hon somnar kl 20:00 varje kväll och då får han anpassa sig efter det också. Det är inte mer än rätt, man vill ju bara sina barns bästa som du skriver, då är det väl inte så jäkla jobbigt att låta de få somna samma tid varje kväll och ha en lugn och trygg stund innan läggdags.
Du gör det bra som kämpar på, vet att man knappt orkar höra den kommentaren för man vet redan om det men jag menar det 🙂 vet hur jobbigt det är att ha delad vårdnad men är glad att min dotters pappa iaf lyssnar på mig och förstår att det är för hennes bästa att ha tydliga rutiner när hon tvunget måste åka fram och tillbaka mellan oss. Det skulle säkert Simon också göra om du försökte förklara för honom, tror du inte? Kramis
Jag tror du gör helt rätt i att sätta ner foten och skapa gränser nu. Jag har gjort det med sonen sen han började testa mig, och det vi vunnit mest på är nog att vi haft rutiner och varit konsekventa!
Visst får han sina utbrott när han inte får som han vill, men nu räcker det oftast att jag frågar om mamma ska behöva bli arg och då svarar han nej och gör som jag sagt.
Han har bytt till en stor säng (två veckor sedan ca) vilket jag trodde skulle bli hemskt! Men det har gått över förväntan, samma läggningsrutin som innan, och nu somnar han direkt utan spring fast vi inte är i rummet.
Visst får ni kanske några tuffa dagar/veckor men jag tror det kommer bli lättare för varje dag. Och du, jag har haft så dåligt samvete och mått jättedåligt och gråtit för att jag varit tvungen att vara hård mot min ögonsten, det bästa man kan tänka på är att man har igen det sen trots att det är skitjobbigt. Man vill ju inget annat än att se deras små leenden och höra deras skratt.
Nu blev det långt och svammligt, men du gör det bra, dina små tjejer är jättesöta! Du verkar vara en helt underbar mamma.
Hoppas ni får en fin vecka <3 kramar