PATRICIA- Mamma till tre små!

Idag har vi haft en sådan dag! Med mycket sol, mycket bad, och mycket bus! ♥
Har ändå varit en lugn och skön dag med inga måsten! skönt det med ibland. Nåväl, dagarna bara springer iväg! nu så ska jag ladda upp för en hel jobb helg, kommer inte vara avis på er alla som får vara hemma och mysa med familjen. Dock så ska jag njuta (bara en gnutta) då W har världens period här hemma och beter sig som en hormonell tonåring! Vill inte veta hur hon kommer bli om 10 år. Hon kommer ta mig raka vägen till graven med hennes vilja och temperament. Det går inte att diskutera med henne stundvis (när hon väl sätter igång) , hon lyssnar inte och vill inte lyssna fast hon vet att hon har fel. Det är väl en period hon har, som förhoppningsvis går över! väldigt snart. Det är bra så länge vi inte är hemma, är vi ute, eller på annan plats där hon kan leka som hon vill och springa som hon vill är de inga problem! Men hemma, med Wilja och Novalie tillsammans. Dom tar snart död på varann! Novalie är på henne som en huggorm, och Wilja har äntligen börjat säga ifrån. Så de ska jag vara glad för, men i och med att hon börjar säga STOPP. Så har vi ett eget litet krig här hemma, om allt. Från morgon tills deras ögon stängs! Men någonstans där emellan så är de en sån stark kärlek dessa två tjejer har till varandra som är så varm och ärlig.

Jag känner också hur jag mer och mer släpper tanken på ett tredje barn! efter aborten, så har de varit tungt rent känslomässigt. Har känt att något har fattats, att någon borde ha varit med oss. Och där med, har tankarna vandrat i väg mot att skaffa syskon. Men nu har jag kommit till en punkt då jag inte känner så! Njuter utav att barnen börjar bli stora och så pass självständiga, att börja om och gå igenom allt igen? känns just NU som ett stort stort nej. Sen vet man inte, en vacker dag kanske längtan kommer igen! Och man vet inte vad livet har planerat för sig! de är bara att rida på vågen och se vart den leder någonstans. Jag säger inte att jag aldrig vill ha barn, men om.. så gärna när dessa två huliganer är stora nog och kan klara sig ”själva” på ett annat sätt! två barn så tätt, har varit en tortyr emellanåt, samtidigt underbart också. Men de räcker, en tredje skulle vara min undergång just NU.