Efter ett inlägg på instagram i går där jag berättade att min foglossning börjar bli oerhört kraftig, så är det några (någon) med samma IP som lämnat kommentarer med olika namn, någon som följer mig men som inte vågar stå för sina påhopp och åsikter. Det är ganska vanligt att det förekommer, men det här är tröttsamt och jag känner att jag bara vill säga stopp och att det faktiskt inte är okej.
Jag ser inte sjuk ut, jag struntar inte i att duscha och att sätta mig ner i soffan framför en liten sgegel och sminka mig. Jag är förkyld och hostar, men JAG är alltid viktig tycker jag. Jag struntar i vad DU tycker jag borde göra, på sommaren skiter jag fullständigt i smink! Visar mig gärna utan, tycker inte jag är ful utan, det har inget heller med dålig självkänsla att göra, utan jag tycker det är roligt att lägga ned lite tid på mig själv. Inte för någon annan skull, för mig själv. Jag känner mig sjuk om jag går runt i mjukiskläder hela dagarna här hemma, det är jag som gör mig mer sjuk om jag börjar bete mig som en slöshas. Så ser jag på det! Att jag lägger ner 10-15 på att måla ett par ögonbryn, sätta på mig ett par fransar, lite solpuder på kinderna och lite concealer för att ta bort blämmor i ansiktet så är jag inte mindre sjuk för det.
För att jag orkar ta ett par stillastående bilder på magen, då är jag inte heller tillräckligt dålig för att ha en sjukskrivning.
Min foglossning syns inte, och förmodligen har ni aldrig upplevt en ordentlig foglossning, det hade inte jag heller innan dess. För hade ni det, så hade ni aldrig någonsin yttrat sig.
Jag kämpar varje dag med att vara positiv här hemma, att inte bli fullständigt deprimerad över att ha så kroppsligt ont hela dagarna. Jag ska inte behöva förklara för er hur ont jag har, jag är så tacksam över att ha en barnmorska som vet själv vad foglossning är då hon fick ta till rullstol sista två graviditeterna. Hon vet, det är de viktigaste. Inte få någon annan att ”tro” på mig.
Jag har ramlat två gånger de sista dagarna, vet ni varför? det är för att smärtan kommer och hugger tag med världens kraft så det känns som benen domnar, så dom viker sig. Jag har ramlat när jag varit hemma! Det gör mig orolig, och det är läskigt. Jag är rädd att skada mig själv, skada min bebis om jag faller och inte kan ta emot mig på samma sätt jag gjort hittills.
Jag har varit hemma nu i snart tre veckor! Jag har tagit mig ut ensam två gånger på 3 veckor ena gången var hem till Millan, jag låg i sängen en hel dag efter det för jag hade så ont efter den lilla promenaden, och därefter ramlade jag första gången. Jag har fått åka ner till centrum en enda dag tillsammans med min svärmor. Det är inte för att jag inte orkar, det är för att jag inte kan ta mig till bussen själv. Promenaden dit är nu omöjlig! Håll inte på att säg att ”det här borde du vetat om innan du blev gravid”, för jag hade ingen som helst aning hur detta kändes! det är värt det, det är värt precis allting. Men jag har lika ont för det, och det hjälper inte mig att säga så. Det får mig att känna mig oerhört dålig bara, och gör mig mer ledsen.
Jag ska träffa sjukgymnasten igen, och jag har fått en ny läkartid för mina fogar nästa Torsdag. Nu är det dags att ta hem kryckorna som jag blev erbjuden förra gången, känns tryggt att ha dom som stöd.
Så bara för att jag orkar sminka mig, eller knäppa ett kort. Betyder det inte att kroppen inte mår bra! Bara för jag inte har någon skada som syns utåt, betyder det inte att kroppen är frisk just nu. Jag försöker njuta så gott jag kan, jag försöker att vara positiv. Annars kan jag lika gärna ligga på soffan, sluta duscha och inte bry mig om mig själv. Men det kommer aldrig att hända, aldrig någonsin.
Jag vet inte hur just foglossning känns men jag vet hur det är att leva med ständig smärta och det är ett rent helvete.
Jag lider verkligen med dig för jag har som du trots att jag inte är gravid eller har fått gå en full graviditet, är livrädd för hur min kropp kommer ta en graviditet om det någon gång kommer lyckas längre än till v. 12
Det är skit jobbigt att behöva försöka förklara sig för människor vilken smärta man har när det inte syns eller inte går att visa/förklara hur det känns.
Hoppas det återgår till det normala för dig efter graviditeten och att det inte blir värre nu dom sista veckorna ❤️
Jag får leva med min smärta och knivar i höfterna bla hela tiden, jobbigt att behöva leva med det när man bara är 22 år, kan inte jobba med det jag vill pga skiten.
Men nog om mig, hoppas verkligen det blir bättre med kryckor för din del, det har hjälpt mig mycket i perioder ❤️
Kram!!
Usch förstår hur det känns. Är också gravid och har mycket problem med foglossning….. tänkte tipsa om Tens. Du kan få den genom din sjukgymnast. Den kan tyvärr inte förebygga smärta men lindrar den smärta som man redan har. Den har hjälpt mig massor! 🙂
Kunde inte sagt det bättre själv! Har man inte upplevt det så kan man omöjligen yttra sig. Är gravid i vecka 30 med andra pojken. Har bägge gångerna varit sjukskriven pga foglossning sen ca vecka 10. Jag vet hur psykiskt och fysiskt jobbigt det är. Hur tokig man blir på att ha smärta dygnet runt och plågas varje gång man rör sig, men det blir inte bättre av att se ut som kom och hjälp mig, stänga in sig och inte umgås med folk. Då mår man ännu mer dåligt. Så kämpa på, oftast försvinner smärtan efter barnet kommit, oj vad man längtar! 😉 lycka till! 🙂
Du ska inte behöva försvara dig <3
Den som skrivit detta har uppenbarligen inte en aning om hur det känns med foglossning, för alla sjukdomar syns inte utanpå.
Kram till dig <3 (från mig i vecka 14 med tredje barnet, som redan börjat känna av mina fogar, aldrig hänt med mina andra barn…)
hej tjejen!
Vet exakt vad du går igenom, jag blev heltidssjukskriven redan I vecka 17 pgr av mina fogar. Jag kom inte upp ur sängen eller kunde ta mig från soffan till badrummet som det var ca 5 meter imellan dom dagar jag hade fruktansvärt ont.
Min läkare sa åt mig att inte köra bil då smärtan fick benen att domna bort.
Men folk hade så mycket åsikter om att jag var ute och gjorde saker flera gånger I veckan. Men dom tänkte aldrig på att familj och nära och kära ofta kom och hämtade mig med bil för att jag skulle få komma ut, sen satt jag I en sofa I några timmar och umgicks med folk innan jag fick stjuts hem igen.
SKIT I vad folk sager. En graviditet är ingen sjukdom, men man kan få graviditetsbesvär som är sjukdomsklassade.
Och klart man vill passa på att vara extra snygg när man är gravid med lite fina kläder och smink. För inte alltid man känner sig som en sexy-mama när man mest är rund och otymplig.