PATRICIA- Mamma till tre små!

När de bara känns hopplöst.

Efter en så himla bra och glad start på denna morgon, så på ett ögonblick förvandlades min värd till nattsvart.. Precis så känns det, och jag är verkligen urless just nu, och de känns hopplöst.
Hela förra veckan så ringde jag angående min ansökan till skolan, ”ring igen nästa vecka, vi har inga uppgifter”, ringer och ringer men blir mest bara kopplad till olika personer och ingen har något nytt att säga som jag inte redan fått höra. Idag tog jag reda på Rektorns nummer i kommunen, och ringde upp.
Han satt med min ansökan framför honom, och han försökte låta så snäll. ”Hade det inte varit så att Håbo kommun har en så stram budget så har du alla kriterier för att bli godkänd”, men vi väntar på ett bidrag till 2014 för studerande i Bålsta. Vi har ingen ekonomi, och därför kan jag rent spontant säga idag att din ansökan inte kommer att bli Beviljad.

Jahapp.. 1 Ansökan från Håbo kommun har gjorts till denna skola jag sökt till, 5 st ansökningar totalt sa han. Och dom kommer inte kunna bevilja en enda! Hur många sökande är det inte i Stockholm och de flesta kommer in? Bara på linjen jag ville gå är det 80 platser och de flesta är sökta i sthlms kommun. Jag bor alltså en jäkla hållplats ifrån för att kunna bli godkänd! Känns som hela denna kommun kan köra upp något där bak. Likaså med förskolan, dom satte käppar i hjulet för dom inte hade råd att stå med fler platser, därav förlorade jag ett jobb då jag inte hade barnen någonstans. För att dom själva är idioter som ”glömmer” bort elräkningen i Håbokommun i 6 jävla år, vilket resulterade i mångmiljonbelopp i skuld.

Vet bara inte vad jag ska göra just nu, drömmen känns lika långt bort som uppe i rymden. Har redan ett privatlån för skola, och kan inte ta ett till. Så den riktningen är helt körd, vad ska jag då göra?
Ska jag plugga något jag inte vill, ta studielån på något som jag inte vill göra? Fan, vägledning och råd.. snälla, måste göra något! måste bli något. Får panik när jag kollar på tjejerna och sen vetskapen att inte ha någon riktig utbildning för något. Jag kan knega på, jobba! inga problem. Men jag vill göra… de hela hjärta och själ brinner för, förmodligen lite för mycket begärt. Men nu är det bara en sån dag, då jag tycker synd om mig själv.

 

 

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Frida

    Usch!! Jag vet hur det känns. Jag blev gravid andra året på gymnasiet och gick därför inte sista året, nu ville jag läsa in betygen för sista året så jag har möjlighet att läsa vidare och utbilda mig till något, men nej, då har min kommun, likt din, slutat med att utbilda oss som vill läsa in gymnasiebetygen!!! Ska jag då i framtiden läsa in det så kommer jag vara tvungen att läsa in TRE ÅR gymnasium för att kunna gå högskola/universitet. För att de tydligen vid årsskiftet 14/15 kommer ta bort all kompetens man har på papper om man inte har fullständigt betyg, åtminstone här.. Hade jag bott 3 mil bort så hade det gått fint att läsa in gymnasiebetygen men jag har ingen möjlighet att flytta. Vad fan säger man? Suck.

stats