PATRICIA- Mamma till tre små!

Veckorna går fort, väldigt väldigt fort.
Den här gången så vill jag bara stanna upp hela graviditeten, suga in allt och njuta. Med Novalie så var jag så trött redan i vecka 23 att jag inte förstod hur jag skulle orka vara gravid i 17 veckor till. Men då var det tätare mellan barnen, och kroppen hade ”nyss” genomgått denna resa. Nu gör jag det igen, men det är så efterlängtat.
Eftersom det här förmodligen är den sista gången jag bär denna mage, så ska jag inte stressa fram den här tiden.

Trots tårar som kan komma mot eftermiddagen, onda höfter och rumpa när foglossningen är som värst så ska jag försöka att se det fina i det hela.
Det går ju över, och jag vet ju att man klarar sig igenom det. Det är tufft, men det är det också värt. 20 veckor har nu passerat, och när någon frågar mig, så säger jag fortfarande ”Jag är precis i början”, har nog inte insett att halva tiden gått! och om lika länge till, så är han här. I huvudet så är jag fortfarande i vecka 8, och de känns som i går jag berättade för er om att vi väntade syskon. Men det är hela tre månader sedan redan..

Nåväl, jag mår bra och lillebror mår också bra! har moderkakan i framvägg och känner ännu inga tydliga sparkar, men jag känner hur han rör sig, förmodligen vänder sig om där inne och bökar runt. Det kan picka lite från insidan, men inte så mycket. Han påminner om Novalie i magen, en väldigt lugn liten bebis. Till skillnad från deras storesyster som var alldeles tokig inne i magen! Trodde hon försökte rymma från vecka 17 redan, jisses vilka sparkar. Och hon var tamejtusan aldrig still! när man tänker efter, är hon sällan still i dag heller 🙂 Hennes mönster i magen har visat sig lika vilda som på utsidan, och Novalies lugna sida.. Ja, de är ju faktiskt den hon är!