PATRICIA- Mamma till tre små!

Små hjärtljud.


Godmorgon alla ♡
I går när jag somnade så var jag nog så fylld med energi från besöket utav familjen så jag la mig med ett leende på läpparna och har inte vaknat upp förens sköterskorna har kommit in under natten och gett mig lite medicin.
Vaknade upp nu med att få lyssna på lillebror med ctgn! De mest fantastiska små hjärtljud kan man höra ♡ blir lika glad varje gång allt är bra & stabilt.

Natten har som sagt varit jätte bra, inga sammandragningar, har sovit hela natten utan att vakna! Och jag känner mig helt lugn, oroar mig faktiskt inte alls över att lillebror ska komma nu. Han ligger redo och långt ner med huvudet men de finns fortfarande utrymme att flytta på sig 🙂

Ska ställa mig i en dusch och vänta på att läkarna ska gå sin rond & sen ska jag få bedömning om jag får en ok stämpel i rumpan att fortsätta vilan hemma!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Instagram

    Hej, jag skrev till dig på instagram om gbs :). Många har inte hört talas om det trots att var tredje kvinna har det, och många inom vården vill gärna ”förminska” det. Jag har själv det och hade under min graviditet problem med sammandragningar. Men alla har inte några symtom alls. Tycker att alla ska kräva detta test. Både från urin och livmodertapp. Vill med andra ord inte skrämma upp dig, bara upplysa dig om det :).

    Bland annat kan man läsa detta på en sida på internet (och det är bara en av många historier):

    ”Hej!

    Fick i förra veckan veta att de hittat Grupp B Streptokocker i min moderkaka. Min son föddes i vecka 23+3 i början av mars i år. Hans lungor var väldigt infekterade och nu i efterhand efter obduktionen kan läkarna konstatera att det med stor sannolikhet var infektionen som förstörde förutsättningarna för att hans lungor skulle kunna utvecklas och bli friska (alla som föds i vecka 23 har i medicinsk mening sjuka lungor även utan infektion eftersom de är så outvecklade). Vår älskade lille kämpe, vår hjälte, kämpade ändå mot alla odds i fyra månader och sjutton dagar.

    En vecka innan han föddes åkte jag in pga en blödning i form av en större koagel. Låg inne två dygn. Fick sedan åka hem. Ett dygn senare åkte jag in för en större blödning (rinnande). Senare under natten började jag få sammandragningar som sedan eskalerade under tre dygn tills dess han föddes.
    Det fanns alltså anledning till stark misstanke om att jag skulle kunna tänkas föda för tidigt ganska lång tid innan han faktiskt föddes.

    Såvitt jag kan utläsa av socialstyrelsens rekommendationer så är en av indikationerna för att använda så kallad IAP (intravenös antibiotika profylax), vid förlossningen, just när det finns misstanke om förtidsbörd (tidigare än 37 fullgångna veckor) eftersom så prematura barn har ett extremt svagt immunförsvar och en GBS-infektion med stor sannolikhet får förödande konsekvenser. Såvitt jag kan förstå det ska då därför modern få IAP även om hon inte testat positivt vid urinprov. I socialstyrelsens text framgår dessutom att urinprov endast visar positivt vid mycket stora bakteriekolonier. För att veta säkert ska nedre delen av vaginan samt rektum topsas (i USA topsas även urinröret).

    Det enda som gjordes på mig var urinodling. Det får man anta var negativt eftersom det inte står något om att jag testat positivt för GBS i läkaranteckningarna i min journal.

    Ingen, INGEN har överhuvudtaget nämnt GBS för mig vare sig vid barnmorske- eller läkarbesök trots att 25-30 % av alla kvinnor tydligen bär på den. Jag fick i stället läsa mig till detta efter att jag fått veta av neonatalläkaren att de funnit Grupp B Streptokocker i min moderkaka. Då hade Arvid varit död i en dryg månad.

    Jag fick en chock som jag ännu inte hämtat mig från på långa, långa vägar när jag förstod att det finns skäl att anta att vår älskade, ljuvligaste lille son kunde ha levt idag om jag bara hade fått IAP vid förlossningen.

    Den sorg, frustration och vanvettiga ilska jag just nu känner kan inte med ord beskrivas. Jag går sönder.

    Men sista ordet är definitivt inte sagt. Jag kommer att riva upp himmel och jord på sjukhuset där jag födde och gå till botten med allt. Sedan ska jag göra det till min livsgärning att se till att samtliga gravida kvinnor blir informerade om GBS om det så ska vara nödvändigt, vilket det tyvärr verkar vara.

    Faktum är att de läkare jag varit i kontakt med sitter inne med all ovan nämna information (borde göra i alla fall). Trots det verkar det som att de vare sig agerat eller informerat. Jag har ännu inte hunnit konfrontera dem, men om det inte visar sig att de har en väldigt bra förklaring så kommer jag aldrig någonsin att förlåta dem.

    Här är länken till socialstyrelsens rekommendationer angående prevention av tidiga infektioner av GBS hos nyfödda.

    http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8836/2008-130-7_20081307.pdf

    Här är även en kritisk artikel angående socialstyrelsens rekommendationer om att avfärda allmän GBS-screening av gravida kvinnor i Sverige. (Till skillnad från USA som har infört allmän GBS-screening)

    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14320

stats