Behöver nog inte nämna hur ljuvligt det var att vakna upp och höra barnens små fotsteg komma mot vår säng vid 05.30 i morse, båda tjejerna la sig vid mig och klängde fast sina armar om mig! vi somnade inte om, utan låg och myste och pratade lite. Novalie hade glömt sin napp i sängen och frågade efter den, Wilja gick och hämtade den åt henne. Sen sa jag till Novalie: Vad säger man? Novalie höll för ögonen, så säger Wilja: Det behövs inte mamma♡ Stora Wilja, världens snällaste storsyster genom tiderna. Jag undrar ofta hur det blir när lillebror kommer, om Novalie kommer vara likadan mot honom som Wilja varit mot henne.
Jag tror inte det, tror det kommer bli mer bråk och tjuvnyp mellan dom! Wilja har på riktigt höjt handen åt sin syster enstaka gång på 3 år, men aldrig varit elak mot henne. Det är något otroligt, dom kan bråka så de står härliga till verbalt, men Wilja skulle inte slå sin lillasyster. Många gånger har vi sagt åt Wilja att hon måste säga stopp mer, och vara lite hårdare mot Novalie. Men det är hon inte, nu har det lugnat sig när Novalie kan prata! Men ni vet ju den historian, hur Novalie tog till och bets. Inte ens då gjorde Wilja något, utan hon blev ledsen och sa: SKRIK INTE PÅ MIN LILLASYSTER när vi blev arga på henne. Alltid så beskyddande.. lilla stora Wilja.
Gick förbi lillebrors rum och kikade in och kände bara lugn för en stund sedan, minns det Linus sa i Tisdags! Men vi har ju inte köpt en bilstol ännu?! haha, om man kommer nu så skulle vi ändå inte behöva en bilstol på ett par veckor. Han behöver inte ens ett eget rum på minst ett år, men det står ändå där. Färdigt, förberett och redo för ett nytt litet liv som ska komma in i våra liv förgylla det med mer barnskrik, trots, kärlek, och trötthet. Tror att det kommer bli tufft på många vis att ”börja” om lite när våra barn blivit så stora, blöjfria, talbara, sköter sig själva med det mesta. Sen ska man få en bebis på höften – igen. Samtidigt kan jag inte låta bli och hoppas att jag ska njuta mer denna gång än när Novalie var liten! Det var så tätt mellan dom, två blöjbarn, den där känslan av att vara otillräcklig så många gånger på dag. Även om det var värt det, hade gjort det hundra gånger om bara för att få det så bra som det är nu.
Två systrar, mer som tvillingar. Som leker med varandra, finns för varandra och sällan bråkar trots deras så olika personligheter. En trygghet mellan varandra som ständigt finns där, en kärlek man inte kan ge som förälder. Är tacksam över att kunna ha fått dessa två flickor, och hoppas att det går vägen denna gång så dom kan få en liten lillebror i sitt liv också. Nej, nu blir det att ta mig från datorn väntar på samtal från försäkringskassan nu, planerar min föräldraledighet och hoppas på att det går igenom och att jag får det snabbt.
Lär dig att sluta särskriva någon gång. Snälla. Stör mig sönder och samman på det varje gång (i varje inlägg, vafan) jag läser din blogg som jag gillar så mycket. Blir du inte mer professionell än så när du uttrycker dig i skrift dagligen?
Men herregud, det är bara att sluta läsa!
[email protected]