PATRICIA- Mamma till tre små!

Äntligen så fick jag komma hem.



Att ingen graviditet är sig den andra lik, ja det är något som vi fått erfara den här resan♡
Eftersom jag inte kan skicka er alla en blomma, så får jag skicka er en elektronisk blomma, är så tacksam för ert stöttande och att ni tagit er tid att lämna några rader. Det betyder faktiskt mer än ni tror, när man är nere och känner sig ledsen och får ett par rader nedskrivna så blir man peppad! de behöver bara stå: Kram! inget mer, inga långa texter. Bara en tanke, en omtanke. Det värmer så oerhört mycket!

Hela dagen i dag så har dom haft koll på liten. Han har mått bra, och även jag likaså! Dom ville inte släppa hem mig efter morgonronden, kände gråten i halsen på en gång. Ville verkligen hem, hade jag inte haft barnen hemma hade det inte bekommit mig speciellt mycket. Att ligga och stirra in i en vägg är inte det roligaste, inte för någon direkt. Men när man har tjejerna hemma, så kändes de lite extra. Speciellt efter gårdagen, var lite känslosam. Men hon bad mig gå ned till cafeterian, se hur det kändes, gå i trappor om jag fick mer sammandragningar. Trapporna sket jag i, fogarna skulle aldrig ha klarat det. Men tog mig till cafeterian och åt lite lunch för mig själv, gick jätte bra. Gick upp på rummet igen, inga mer obehagliga sammandragningar. Låg och vilade i två timmar till.

När barnmorskan kom in när klockan var 16 kände jag mig verkligen ledsen, och det brast lite.
Allt hade ju varit stabilt sedan i går innan lunch, inga mer blödningar, inga sammandragningar, bricanylet hade hjälpt. Låg bara i rummet, och kände att jag lika gärna kunde bara kunde åka hem och fortsätta ligga på soffan, men att få vara hemma istället. Hon pratade med läkaren igen, som först fortfarande inte ville skicka hem mig. Men eftersom jag ska på en läkarundersökning imorgon, så fick jag åka hem!! Har med min tabletter mot blödningen som jag ska ta tills på Fredag tre gånger om dagen, ni förstår inte lättnaden. Gud så skönt! Svärmor och Svärfar kom och hämtade mig, återigen. Vad hade jag gjort utan dom! tre gånger har hon varit uppe hos mig ♡

När jag steg innanför dörren innan läggdags så fick jag små barns-armar slingrande runt min nacke, jisses! hela jag fylldes upp av värme. Drack en kopp te med barnen, borstade deras tänder och la oss i soffan för att mysa. Novalie frågade hela tiden: Mamma, du är inte sjuk nu, lillebror inte sjuk nu? det var lite konstigt för henne att jag nyss varit där och plötsligt var hemma. Det blir att ta igen lite mystid denna helg känner jag!

Vad som hände i Måndags vet vi fortfarande inte, vi vet inte varför jag började blöda så kraftigt heller. Moderkakan är hel och fin, inget som har lossnat! det var deras största oro. Självklart känns det aldrig bra att man blödit utan att veta ”varför”. Det kom mycket, och också klumpar. Min tapp är mjuk och sladdrig om man känner med handen förklarade barnmorskorna, men den är hel och intakt när man kollar med vul, så den lurar. Förmodligen är det nedre delen utav tappen som släppt ifrån sig allt detta slemmiga och blodiga, och det är ingen fara. Värkarna som jag fick i går morse fick dom under kontroll, så allt känns tryggt.
Nu hoppas vi på att lillebror lugnar ner sig och inte har bråttom ut! 8 veckor till får han stanna, minst. Då är vi i vecka 38! och då är vi redo för honom.

Återigen, tack för alla små kommentarer med peppande ord♡

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats