PATRICIA- Mamma till tre små!

När barn bara får vara barn, och leka så som barn kan göra… 
Då spritter det i hela kroppen, det mest fantastiska och de jobbigaste valet man gör i livet är just att bli förälder! Tårar utav glädje, men tårar utav frustration.
När man känner att man bara vill ge upp, gå utanför dörren och packa med sig en övernattningsväska för att hälla i sig en flaska vin hos vännen, då kommer den där lilla glimten när någon säger: mamma, du är bäst. Och hjärtat väller över ännu en gång! och man kastar in väskan, och vet att man aldrig vill gå hemifrån trots hur jobbigt det kan vara. Ska inte sticka under stolen då jag ibland känt, varför väntade jag inte? För det har jag gjort, många gånger när båda barnen skriker och sina egna tårar bränner innanför ögonlocken och man helst utav allt vill försvinna, eller de ännu bättre.. Känna att man räcker till. Mest för att underlätta situationen i livet, varför pluggade jag inte klart? Jag hade allt framför mig.. Det finns ingenting som heter: De är kört, verkligen inte! Jag är 23 år och mitt liv gör jag till mitt eget, tar mig fram till de mål jag har. Det vet jag, men hade jag inte haft barnen att tänka på hade allt varit lättare, så klart. Men samtidigt så har barnen gett mig mer än vad jag som person någonsin kunnat föreställa mig! Man vet inte vad kärlek är, innan man får upp sitt barn i sin famn. Och när de första skriket kommer, så är det ett skrik som sedan aldrig lämnar dig. Det är fast etsat i din kropp, och det är något du aldrig kommer släppa taget om. Du kommer kämpa för att barnen ska ha de bra tills du kräks, du är slut som person själv men du kommer aldrig någonsin ge upp. Och barnen får dig också att förstå hur oerhört stark du är själv som person. Att bli Mamma, eller Pappa.. Jag tror det är toppen på livet, den känslan kan aldrig mätas med något annat. Vilket jobb du än får, vart din karriär än bär dig.. Är den känslan, de absolut ärligaste och finaste du kan känna.