PATRICIA- Mamma till tre små!

Till å börja med så var jag världens största idiot som tog mig an denna dag, och att jag ens gjorde ett försök…
När jag gick med barnen till förskolan så tog det mig 20 minuter enkel väg.. fick ploga hela vägen med vagnen! Men ändå så skulle jag åka till stan för att möta min mimmi och hämta upp min jacka som jag skulle köpas! Inga större konstigheter, snöoväder, men vi tog oss fram! Novalie har varit snäll hela dagen (tack och lov). Väl framme vid tåget så var vi bara 40 minuter sena! , yey tänkte jag. De här ska nog gå vägen! Mötte upp mimmi innan 11, hon blev fast i årstaberg med snabbtåget! Hennes SL tåg hade slutat gå, så hon fick byta i södertälje hamn! Hade under hela denna tid kontakt med tjejen jag skulle köpa min jacka av. Inga problem! En halvtimma gick, hon dök inte upp. Jag ringde, jag ringde igen.. smsade och såg att hon såg smsen då de var levererade! hon tröck av samtal, sen vid 13 EN timma efter uttalad tid säger hon att hon kan komma om en halvtimma.. då hade jag ruttnat totalt och bara blivit less! så gör man fan inte.

Så, vi ska åka tillbaka mot Bålsta! Vilken resa.. alla pendeltåg är inställda, snabbt bokade vi snabbtåg! även det försenat, så mycket folk på tågen så man stod som sillar! ett under att vi fick in vagnarna, tåget stannade hela hela tiden.. Väl framme i bålsta efter en hel evighet så står vi och väntar på vår buss! Står, tiden går.. de kommer ingen, ingen information alls! tillslut får vi reda på att bussarna är inställda och de snöar och blåser mer än de gjort på hela dagen! Inte en taxi gick, så vad hade vi för val? Jo att GÅ!

OPLOGADE vägar, jag drog vagnen baklänges med två ungar i .. ramlade i snön, mjölksyra i både armar och ben, helt blöt eftersom jag är lättare än vagnen själv! kämpade och slet som odjur båda två gjorde vi.. gick på bilvägen tillslut för de verkligen inte gick att gå på trottoaren! helt jävla sjukligt! 🙁
Jag var så nära att ställa mig och börja storgråta, halvvägs så gav jag nästan upp och sa att jag aldrig skulle orka ta mig hem! så kände jag verkligen.
En promenad på en timmas jävla kämpande som annars tar mellan 10-15 minuter på hur raskt du går!

Jag skulle ha lyssnat på Linus… att jag inte gör de lite oftare!! dumma dumma jag.
Samtidigt är jag glad att jag åkte, hjälpte mimmi på vägen med två små barn och ståbräda som inte rullade.
Men en stor jäkla eloge till min fina gudson! trots all snö, trots att han fick gå, stå och vänta i de kalla så inte ett jävla pip! DUKTIGA unge ♥
Och hela resan tackade jag gudarna för att Wilja faktiskt inte var med, hon hade fått tokspel 100 gånger om.