Snart två år sedan.

Igår så får min syster en idé. Att åka ut till Licky, vilket är min andra syster. Men som jag knappt har någon kontakt alls med. Pappas dotter, så. Och sedan jag va liten så har hon alltid varit som min extramamma. Dock av den jobbigare varianten, där jag önskar att hon krockar med bilen! ledsen, men ni vet. När någon kommer och skriker till en 14-åring att: Jag ska adoptera dig, och ingen i hela rummet lyssnar på mig, och talar OM mig som en tredjeperson? Då tappa allt mitt intresse för min äldre syster, tyvärr.

Men iallafall, sen flyttade jag, hälsa inte på Pappa lika mkt = Jag va inte i Gnesta ofta! = slapp henne.
Men igår så åkte vi dit. Stelt, Jag i panik, brydde mig knappt och hon tossa runt och visste inte om hon skulle sitta, gå, stå eller nått alls.

Om vi säger så här, gav detta mig nått? Nä! Så för min del är detta lönlöst, pga att jag aldrig riktigt brytt mig om henne, och hon har gjort fel. MÅNGA mer fel än detta. Något mat INTE gör, tar saker, snor saker, manipulerar.