Idag så åkte vi till Nyköping och hälsade på min Pappa.
Jag kan inte beskriva i text eller i ord vilken känsla det var, hur stort det kändes för mig! När jag såg min stora Pappa ligga i sin säng alldeles liten och smal så fick jag en chock! det värkte i mig, men när han försökte vara sitt gamla jag och skämta till de så blev de varmt inombords! han är sig själv, den håkan han alltid har varit.
Det betydde något otroligt att få lägga mitt huvud på hans bröst och ge honom en stor kram, jag grät som ett litet barn!
All vrede och ilska man någonsin känt under åren var som borta, inte en arg eller besviken känsla fanns att känna! Bara en lättnad, och en så stor kärlek.
Min Pappa i en annan mans kropp, men ändå! min Pappa, och han är här. Han fick en chans, jag är så glad så jag vet inte vart jag ska ta vägen!
Det här var den bästa julklappen jag någonsin kunde få, att veta.. att en dag, får han komma hem. Till en annan miljö, och ett annat liv. Men han får vara här!
Hjärnblödningen han fick satte sig i lillhjärnan, där att motorik sitter. Får man säga tack och lov? Han kan nu inte gå, han kan gå med hjälp av bälte! Att någon står bakom och hjälper honom upp och rullator! Några steg klarar han då, men inte själv. Talet är inge vidare, men han kämpar på! Och känner man håkan, så förstår man honom ändå.. ”Den där söta sköterskan har två barn! de vet jag de” , fast på sitt språk! Han är, och kommer alltid vara flörtig gubben.. 5 barn med 4 respektive säger väl sig själv.
En perfekt dag, en perfekt stund! Och jag är bara glad.
Jag älskar dig Pappa. ♥
Fint skrivet! Jag kan förstå det till viss del, min mormor är också sjuk och jag det är så skönt de få gångerna hon orkar skämta så som hon alltid har gjort, då blir saknaden och sorgen av sjukdomen lite mindre.
Vad skönt att du får ha din pappa en liten stund till, ta vara på den stunden & prata om allt du ville ha sagt. Tiden går inte att köpa & kommer inte tillbaka. Det är här & nu!
Alla varmaste hälsningar från mig som miste min pappa för inte så länge sen.