En liten höst Wilja för precis ett år sedan♥ Åh gud, som jag vill ha en fin höstdag! Har velat gå ut och fota barnen tillsammans, men antingen så är de så blött, trist eller grått! Men måste gå ut & fånga lite fina bilder någon dag innan allt förvandlas till totalmörker. Det är så himla värt att ha! Älskade barn.
Så! Idag, idag var vi redan nere vid centrum till halvtio för fika med Madde & Elliot! Så mysigt så, barnen lekte och sen gick vi hem till henne! så himla skönt att bara få prata med dig, saknat dig som fan. Nu leker dom affär tillsammans.. men jag kom även ihåg som vore de var igår då dom lärde sig rulla brevid varandra! Att de går så himla fort.
Påvägen hem så skedde det en olycka! Ja, de har inte hänt på.. Jag kan inte ens komma ihåg sist! Wilja blev lika snopen som jag, sen sprang jag hem kan jag lova! Jag har inte med mig ombyten till henne längre, och inte haft de på väldigt länge. Tur va, så hade vi inte långt kvar hem! Nu ligger hon i badet, Novaie plöjer i gåstolen och har varit allmänt missnöjd idag.
Just nu längtar jag efter mannen i mitt liv kommer hem så kan jag få en såndär lång och välbehövlig kram♥ Det är rätt oslagbart.. De skulle vara barnens innerliga! äsh, de är på samma nivå men olika känslor. Jag älskar er tre, precis lika starkt!
Så underbart söt!!
Förstår precis vad du menade med kramen. Den behövs och man känner sig fullständig när man får den. Framförallt när den verkligen är behövd. Jag behöver i alla fall mins en kram om dagen för att fungera normalt