Ett litet samtal bort.

Ni vet känslan när man startar dagen sådär bra? ♡ fick ett telefonsamtal från en person som stod mig nära för ett par år sedan, men efter mycket från båda sidor så sa vi upp kontakten mer eller mindre, och har inte haft någon relation alls med varandra.

Men för bara ett par dagar sen efter ett par rader på Facebook så kom personen in igen, och att kunna prata som man alltid kunnat gjort innan är fantastiskt. Och när de ringde blev jag först alldeles: Phu. Hur ska detta gå? Men vi pratade i en timma, hade de inte varit för Tristan så hade jag kunnat babbla på i minst en timma till.
Ni vet den känslan? Den är rätt härlig & händer inte ofta. Men när den väl gör de så blir hela dagen sådär bra! Vingar haft sjukstuga här hemma idag igen, och vad synd att Tristan har sovit så länge så mamma har fått suttit vid symaskinen.