En utdragen höst.

Godmorgon, godkväll och goddag är det jag säger nu!
Jag kommer hänga på jobbet idag mellan 12-06.00 i morgon, det är typ hela dagen och hela natten.. Vaknat, har gjort kaffe och frukost till barnen, har också  känt efter en smula. Jag är fortfarande på ett konstigt humör, varken arg, eller ledsen. Bara att jag inte riktigt känner mig som mig själv. Jag hoppas verkligen att dagen blir bättre. En period med hjärnspöken och dåligt samvete över saker och ting, tid finns inte till något. Idag önskar jag att jag kunde vara en hemmafru, glida omkring och vara hemma med mina barn.. Det är värt, guldvärt. Men jag vet också, att jag klarat av det i någon månad innan kroppen sakta med säkert börjar avlida utav tristess! alla dagar kan inte vara på topp, men man klarar sig ändå alltid ur dagen. Kan inte bara snön komma tillbaka? är trött på den utdragna hösten. Hamnar som nästan alla människor i en sämre period denna årstid, så nu tycker jag de kan börja vända.