Jag sitter här på tåget och lyssnar på Lars Winnerbäck, för mig så kommer han oftast fram på våren.. Men idag, så vaknade jag upp efter en jobbig dröm och var alldeles låg, han hjälper mig. Oftast, och nästan alltid när jag känner mig nedstämd. Jag lyssnar på hans texter, är ledsen en stund och efter ett tag så blir det alltid bättre. Jag är en grubblare, en tänkare och nu har det hunnit fatt mig igen. Missförstå mig inte, jag har det inte dåligt på något vis. På hemmafronten så är det jätte bra, det handlar varken om barn eller om Linus. Jag känner mig bara ledsen utan andra skäl.. Om man lyssnar på texten Elegi, så är det precis så som jag känner mig just nu.
Man har väl såna här dagar, känner mig bara ledsen över människor i mitt liv som inte längre finns här utav olika skäl.
Val man tvingats att göra, trots att man kanske inte har velat. Att välja, är de värsta som finns. Och det känns inte som något utav de är rätt eller fel. Jag saknar min Mamma, jag saknar min Pappa.. Jag känner mig ensam, trots att jag inte är det. Jag har min egen familj, och egentligen ingen rätt till att gnälla. Men idag vill jag göra det, jag saknar några utav mina vänner.. Sedan i går så har massa minnen ploppat upp, bra som dåliga och jag känner kanske att jag aldrig riktigt tar itu med mina känslor, jag har en sköld på mig som alltid säger: Va stark, ta dig igenom det här. De gör också så att jag oftast stänger av, och en dag. Ja, då och då ramlar allt över mig i en period tills jag får tänka över allting ännu en gång. ”Alldeles nyss fick jag höra ditt skratt, du sa att du hade saknat mig, och det gör jag med, åren går utan att du finns där.. Men när du väl är där, så vet jag att du alltid kommer att finnas kvar”. Jag undrar hur du mår, för att jag bryr mig om dig! alltid, och föralltid.
Det blir bättre, nu ska jag försöka ha en bra dag. Ska gå och ta en kaffe, sätta mig i skolan så vet jag att humöret kommer komma tillbaka och att tankarna åker in i huvudet för en stund igen.
Har också såna dagar ibland…utan att det egentligen finns någonting att vara ledsen över. Skönt ibland att få grubbla och tanka ny energi. Kram
hej!
Har du någongång skrivit på bloggen och berättat varför du inte har någon kontakt med din mamma och pappa?
/Erika
Skönt att höra att man inte är ensam. Ibland kan allt gå vägen men jag kan ändå känna mig ledsen. Träning hjälper mig, och vänner. Få tänka på annat.
lasse hjälper alltid <3
Lasses musik är alltid min tröst i allt. Han sätter ord på sånt som man har svårt och sätta ord på själv. Kram!
Hej, sökte på google förut och hittade din gamla blogg då du fick någon slags ”utslag” http://mammasangel.vimedbarn.se/allergisk-reaktion-utav-acnekillern/
Jag har fått ungefär samma sak då jag använde basiron. Jag har använt en mild kortison ett tag och den hjälpte inte så speciellt mycket och gick därför tillbaka till läkaren och dem sa bara att jag skulle låta huden vara. Men jag har varit tålmodig länge nog nu och vill gärna bli av med då jag aldrig haft såhär förut. Så min fråga är , hur lång tid tog de för dig att få bort allt och vad gjorde du ?
Tacksam för svar! =)
Jag är väldigt bra på att ”stänga av” och sätta mig i autopilot mode… Dåligt i slutändan men bra i vissa stunder :/ Kämpa på, eller vad man ska säga 🙂
Hoppas du får en bra dag! <3