Snart snart snart!

Snart ska jag äntligen åka och hämta hem min älskade fina dotter! Just nu vill jag bara att klockan ska gå, så jag kan få åka. Fem var klockan när jag vaknade och tänkte: nu måste jag gå upp för att göra mig iordning! Jag SAKNAR dig.. ♥ Ute är de burrigt och ruskigt! Idag blir de Måndagsmys för hela slanten.
Här hemma har vi precis vaknat. Novalie sitter på golvet och häller ut sin back med leksaker och kastar i dom igen, jag har tänt lite ljus och dragit på mig mysdressen!
Lite frukost i magarna strax, sen göra oss iordning för att hämta storasyster.
Efter ett telefonsamtal på morgonen försöker jag bara skaka av mig att jag känner mig besviken och lite ledsen.
Att höra ”men de är så långt till bålsta” för sin dotter och barnbarn gör en lite förbannad, när man inte setts sedan Juli. Vill då tillägga att de tar 1.40 min, inte så jävla lång tid! Men sen ha mage och säga: Men kom hit du då? Ja, men absolut! Jag kan sätta mig på tåget med två barn fram och tillbaka.  Men är det inte enklare att åka ensam? Så jävla ego så de inte är klokt! Skitsamma.. ska inte bry mig! De är inte värt att lägga ner tankar och energi. Jag har min familj, så är de bara. Och då ska inte det få störa mig! Blir bara… så less!