En jobbig dag.

Sent i går så satt jag och skrev ett långt inlägg här inne, som jag raderade rätt snabbt. Vet inte om någon utav er hann läsa under tiden det var uppe, jag bara skrev och skrev efter mötet med min Mamma och bror igår. Det som skulle kunna ha blivit en trevlig middag, slutade med en knut i magen och tårar som rann. Det blev helt enkelt inte bra, kanske är det för att vi aldrig någonsin pratar. Och när väl något kommer upp, så bara sköljs man över utav ilska. I bland så rinner det där lilla över, och allt blir bara fel. En Mamma är alltid en Mamma, och en Pappa likaså. Men det tar så mycket energi från mig i bland så jag orkar faktiskt inte. Jag skjuter undan, vill inte släpa in allt gammalt som hänt i mitt liv i mitt nya med min familj. Ibland känner jag bara för att få skrika ur mig allt, de jag borde gjort för flera år sedan.
Jag skrev så mycket i går, och när jag tänkte ett steg längre. Så var det inte bra, för det är inget jag vill att alla ska veta. Om knappt några utav mina vänner vet, varför ska jag då skriva det på en blogg.
Jag kastade ut mig allt för att jag formulerar mig bäst, och får ut allt genom skrift. Kanske borde ha en privat dagbok för min egen skull, tror det skulle vara bra.

Nåväl, jag var hemma till 21 i går och krypte ner under täcket i soffan och kramade länge på Linus, och kände mig tacksam över allt som vi byggt upp tillsammans.
När jag vaknade i morse, så kände jag mig mycket bättre! Jag behövde få känna mig arg, få ut allting helt enkelt. Tog en kopp kaffe, myste med Novalie! gjorde oss i ordning och mot skolan, jag la mig faktiskt 15 minuter i solariet också! men jag underskattade ”nya rör”. Så jag klev ut efter 12 min och var helt knallröd överallt, lagom roligt att sätta sig i klassrummet och stinka bränt fläsk. Så hädanefter, inge sol innan skoltid! Vi har haft klippteori hela dagen, så huvudet känns nu lagom tungt. Väntar på att resten utav familjen ska komma hem, sen blir det bara middag & mys.
Som sagt, vardagarna går alldeles för fort… Poff säger det, sen ska man sova igen.