Sanningen om Patricia, svara är ni snälla.
Jag vet inte om det är mina hormoner som talar, eller om det är något annat? men jag känner att min blogg är min! och jag skriver den för mig själv. Men jag känner inte att jag kan vara mig själv till hundraprocent i den? man vet inte vad man ska dela med sig och inte i den. Och varför skriver man då ens, om det bara är till alla läsare? Klart jag vill kombinera mitt skrivande om mig själv, och till mina läsare.
Men jag förstår inte varför jag börjar med en blogg, om jag inte kan vara ärlig fullt ut i den? Så jag tar ett stort steg! Och är det fel? är det fel att dela med sig av en mängder saker? jag vet inte! och har inte en aning om hur jag själv kommer att känna. Så det jag vill, är att börja försiktigt. Se hur det känns! Kommentarer om hur jag väljer att framföra min blogg. Om det som sagt är rätt eller fel.
Jag kommer inte utlämna personer i min blogg, så det är inte kränkande! kommer att förklara till en del, kanske inte allt. Men jag tror att de är dags för mig? att släppa på saker som har hänt! jag börjar som sagt ett helt nytt liv! och det är många tankar som fortfarande gnager. Kunde man gjort bättre? Så.. Jag kommer att börja dela med mig.
Jag känner inte att jag är bar mig själv i bloggen. I början var jag det men då hade jag ju inte direkt några läsare heller.. Du får göra som du vill. Men mina tankar skulle jag aldrig dela med mig utav i bloggen. Kanske borde jag starta en anonym blogg? eller skriva i en riktig dagbok här hemma? Jag vet inte, men bloggen känns inte som ett ställe att lämna ut sig på. För MIN del ska jag tillägga =) Vi är ju alla olika och det du vill få ut kanske inte gör något om fler läser? ah du fattar..
Du gör absolut inte fel ! Du är varken dum eller elak imot någon så ingen kan ta illa upp. Jag läser gärna din blogg. Lite för att jag känt dig ett bra tag & för att den är intressant. Fortsätt med det du gör & som du är bra på!
Puss&Kram